Idag tog min farmor sitt sista andetag. Nu har hon inte ont. Nu har hon fått komma till himlen.
Min farmor som var ett stöd genom mitt liv har inte varit medveten om oss andra på en lång tid. Minnet falnade mer och mer tills hon inte mindes oss mer. Men hon mindes sin tro. Jag har saknat henne sen hennes minne försvann och hon började glömma bort mig. Ändå faller tårarna idag när hon lämnat oss. Det är egoistiskt för hon har det bättre nu än på många år. Min älskade rara, söta lilla Farmor.
Jag letade efter en fin dikt men ingen passade det enda jag hittade var en låt "Tears in heaven"
Nu har jag lyssnat på den några ggr och det känns bättre en stund igen.
11 september 1921 - 11 februari 2010
torsdag 11 februari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar