Min älskade lilla farmor

När livet var svårt under uppväxten visste jag att hon fanns där för mig.
Hon skämde inte bort mig med överdrivet mycket presenter för att visa sin kärlek men jag visste att hon älskade mig och brydde sig om mig. När jag blev vuxen hade vi under många år, ca 10 år kanske, telefonkontakt varannan eller varje vecka. Hon har längtat till himlen i många år och tagit avsked i tjugo år för att hon trott att det varit sista gången vi setts varje gång. De senaste åren har hon tyvärr blivit dålig i minnet och börjat glömma mer och mer. Ändå blev hon så glad varje gång man ringde fast hon inte visste vem man var längre. Nu verkar det som hon snart äntligen ska få komma till himlen!
Hon är värd det, men jag saknar henne redan ofantligt mycket min älskade lilla fammo.