...eller nästan i allafall :) Idag har han haft en gosig dag och tyckt om att vara helt stilla i min famn och trycka sig intill mig-helt underbart tycker jag förstås och snusar in hans doft och pussar hans gosiga kinder. SÅ ringde telefonen och det var Oscars morfar som pratade på. Jag satt i fåtöljen bakåtlutad med Oscar liggande på mage på min mage och plötsligt började han vrida på huvet och kika runt omkring sig det tog en stund men sedan fattade jag. Han hörde så klart morfar och letade efter honom. När han inte såg honom började han utstöta ljud som he-he, he-he och titta på mig. Han försökte nog säga var e han....jag hör honom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar