Känslor inför operationen

Det är blandade känslor...
Jag vill ju bli av med anfallen och därmed opereras. Men jag är ju nervös och lite rädd. Tänk om man sövs och aldrig vaknar mer, eller om operationen misslyckas och man får komplikationer efteråt.

Om jag dör :
- Hoppas jag att maken, familjen och vännerna ser till att Oscar får en varm och kärleksfylld uppväxt och för mina tankar och ideal vidare.
- Hoppas jag att maken, familjen och vännerna vet och känner hur mycket de betytt för mig genom livet.
-Hoppas jag att jag får leva vidare i allas hjärtan genom att det pratas om mig mycket och ofta i positiva ordalag.
-Hoppas jag att det sker smärtfritt.

MEN JAG HOPPAS OCH VILL SÅKLART ÖVERLEVA!