Ett decennium har passerat...

2000 - Nytt liv, Nya vänner, studier och Stockholm stog på agendan en resa med syster till Cypern.
2001- Fortsättning på det nya livet och en resa till Singapore och en fin vänskap utvecklades.
2002- Vänskapen utvecklades till en underbar kärlek-mitt livs kärlek-, årets fylldes av glädje och kärlek.
2003- Mera glädje och kärlek och en härlig greklandsresa.
2004- Vi flyttade till större lägenhet och njöt av sommaren i Spanien.
2005- Förlovning och ännu en resa till spanien.
2006-Bröllopsplaneringen satte igång på allvar.
2007- Ett fantastiskt och vackert majbröllop och en fantastisk italienresa, karriären startade för mig.
2008- En underbar resa till Karibien som vi sent ska glömma, härliga hotellupplevelser och sommardagar och även en sväng till Spanien. Året då vi väntade på vår bebis.

2009- Oscar , den underbaraste på hela jorden kom till oss och livet tog en ny vändning, vi flyttade till ännu större lägenhet. I övrigt ett tungt år med sjukdomar och begravning.

Ska man sammanfatta detta decennium i positiva ord så är det - nytt liv, nya vänner, underbara resor, otroligt mycket kärlek, studier, bröllop, bebis och nytt boende.

Jag önskar att även nästa decennium fylls av mycket lycka, kärlek och underbara resor. Men framför allt god hälsa för alla nära och kära.

Året som gått...-2009

Året började på samma sätt som 2008 avslutades- mediciner, illamående, sjukskrivning, MVC-besök, korta promenader runt huset. Allt på grund av bebisen i magen och HYPEREMESIS GRAVIDARUM.

I april mådde jag lite bättre och klarade av att gå på ett dop och även att åka hem till pappa under påsken-det blev vårens stora händelser.

3 JUNI 2009 - vår underbara lilla Oscar kom till världen efter en evighetslång väntan. Första veckan var fylld av besök.
16 juni- vi flyttade pick och pack från söder till gärdet.
-Mjölkstockning och akutbesök

Juli
-åkte vi till finland första gången och träffade moster regina sista gången.
- besök på värmdö
-besök i Sandviken
-besök i Vallentuna
-Gallstensanfall

Augusti
- Vi var på Greta och Martins bröllop
- Farmor fick en stroke
- Jag snubblade och skrapade upp knän och armbågar illa
-Tandinfektion och akut tandläkarbesök
- Gallstensanfall

September
- Regina lämnade jordelivet + begravning i finland
- Gallstensanfall + läkarbesök i finland
-Tandläkarbesök
-Läkarbesök

Oktober
- Oscars dop
-Feber och mjölkstockning
-Ultraljud för gallsten
-Gallstensanfall
-Besök på förskolor
-Läkare ang gallsten

November
-Besök på förskolor
-Tandläkare
-Flyttpacka sundbyberg 3-4 helger
-Svininfluensavaccination
-Julpynta
-Gallstensanfall

December
- Julmarknad på skansen
- Barnvakt första gången- J och jag på teater "My fair lady"
- Träffa kirurg ang planerad gallstensoperation
-gallstensanfall
-tandläkare
-akut bukspottskörtelinflammation= inlagd på sjukhus 13 dagar (permission över jul) Fastade helt tre dagar och fick bara äta flytande.
-GALLSTENSOPERATION

Året som borde ha varit det bästa eftersom Oscar kom till oss överskuggades av sjukdomar både innan och efter han kom (både mina och andras.) Nu hoppas vi att vi får ett sjukdomsfritt 2010.

Oscar och barnvakter

Nu har han haft en del barnvakter. Mormor ställde upp direkt när jag hamnade på sjukhus och stannade ett par nätter så J kunde besöka mig och avsluta sitt viktiga arbete på jobbet.

Farmor kom ner från Gävle och umgicks med barnbarnet två eftermiddagar och sov en natt hos oss trots att det var så tätt inpå jul.

Moster Linda och Onkel Stephen från London kom och passade Oscar på operationsdagen så J kunde komma och besöka mig.

Tack för att ni ställde upp!

( Tack även för de besök jag fick på sjukhuset)

Happy days

Nu är jag utskriven. Blev inskriven den 18 december och utskriven 29 december med permission 23e december 21.00-25 december 9.30 och sedan förlängd permission 25 december 11.00 - 27 december 17.00. Sen blev det operation 28 december på morgonen. Fick veta det en kvart innan(9.45) men var förberedd och hade duschat. Hann nästan inte bli nervös så det var förstås bra. Träffade en jättegullig narkosskötare -Patrik. Han skämtade och lockade mig till många hjärtliga skratt innan jag sövdes. Det var lite obehagligt att andas i masken men det gick. Sen vaknade jag till och det var dax att köras tillbaka till avdelningen. Då var väl klockan 14.00. Var mycket trött och sov fast jag fick besök av maken :) Det obehagligaste av allt var kateter och manuella tömningen.

Tisdagen fick jag äta igen så det blev frukost,lunch och eftermiddagssmörgås innan jag fick åka hem. Har fyra kikhål på magen som ska läka nu - behöver smärtlindring men smärtan är inte ens i närheten av kejsarsnittssmärtan.

Nu har jag en del gallstenar i en burk - de ser ut som stenbitsrom. Urk.
Måste rikta ett stort tack till sköterskor och undersköterskor på Capio St Görans sjukhus Kirurgiavdelning - de flesta har varit helt underbara, stöttande och glada och förstående.
Särskilt Maria som peppade och stöttade när jag var helt sönderstucken och behövde stickas igen, Martha som förstod att det inte gick att sova med snarkorkestern och Cecilia och alla de gulliga som tröstade i saknaden av O och oron inför operation. På avdelningen ava 33 ska ett särskilt tack riktas till sköterskan Karin som visade stor förståelse för min situation.

Idag går tankarna till rumskamraten Margit som opereras vid 93års ålder.

Känslor inför operationen

Det är blandade känslor...
Jag vill ju bli av med anfallen och därmed opereras. Men jag är ju nervös och lite rädd. Tänk om man sövs och aldrig vaknar mer, eller om operationen misslyckas och man får komplikationer efteråt.

Om jag dör :
- Hoppas jag att maken, familjen och vännerna ser till att Oscar får en varm och kärleksfylld uppväxt och för mina tankar och ideal vidare.
- Hoppas jag att maken, familjen och vännerna vet och känner hur mycket de betytt för mig genom livet.
-Hoppas jag att jag får leva vidare i allas hjärtan genom att det pratas om mig mycket och ofta i positiva ordalag.
-Hoppas jag att det sker smärtfritt.

MEN JAG HOPPAS OCH VILL SÅKLART ÖVERLEVA!

Ambulansen kom och hämtade mig den 17 december

Ja, det var nämligen så att på morgonen hade jag fruktansvärt ont i magen. Och fick ringa efter J. När han kom hem kunde jag bara gå dubbelvikt. J fick ringa ambulans som kom efter 30 minuter i värsta snöovädret. Jag hade drabbats av akut bukspottskörtelsinflammation till följd av mina gallstensproblem. Jag blev inlagd på en avdelning och fick inte äta eller dricka på 3,5 dagar. Med min vanliga tur så sattes vår avdelning i karantän pga att en patient hade magsjuka på kvällen den 18 december. Detta innebar att personalen bar munskydd och skyddshandskar och förkläden och var rädda för att komma in i rummet. Jag fick inte ta emot besök.Jag stacks i fingret var tredje timme och i armarna hela tiden för provtagningar av alla de slag. Smärtorna kom i omgångar och jag fick morfin och illamåendemedicin när de kom. På söndagen fick jag börja dricka klara drycker dvs vatten och blandsaft, på måndagen togs karantänen bort och jag fick duscha och byta avdelning. På tisdagen magnetröntgades jag och onsdag kväll fick jag permission över julafton-när jag kom tillbaka på juldagens morgon var proverna så bra att jag fick förlängd permission till söndagkväll. Nu väntar operation. Jag höll på att dö av saknaden av Oscar och grät massor på sjukhuset det var så underbart att komma hem och se honom efter 7 dagar.

Idag var en dålig dag...

Jag kände när jag vaknade att det gjorde ont på de sedvanliga anfallsställena men hoppades på att det skulle gå över...det gjorde det inte så jag gick upp och då lättade det. Ahhh skönt tänkte jag och pumpade ur mjölk och började fixa mat åt O. Då tog det fart igen...och stegrade sig jag matade Oscar och ringde J och berättade att ett anfall var på G. Vågade inte ta morfinpillrena jag fått eftersom jag inte vet om jag däckar totalt och det vore läskigt när man har hand om sonen ensam. Tog ett piller av de gamla istället. Men innan det hade börjat verka gick jag runt och vaggade och tjöt och gnydde och ja mådde pyton. När maken äntligen kom hem var det väl som värst och sen började det lätta lite och illamåendet kom över mig som alltid. Efter några spyor var jag totalt utmattad och hade fortfarande ont så jag gnydde och började dåsa till- efter en halvtimme var smärtan bortdomnad och jag slumrade på soffan en liten stund. Nu mår jag fortfarande lite illa är öm och helt sluuut.

Men anfallet gjorde att jag fick ett datum för operation i februari men dit är det långt så vi hoppas på ett återbud tidgare än så.

Flyttlasset packat

Nu är hela den gamla lägenheten nerpackad i kartonger. I helgen skedde det sista rycket. Äntligen...men vi har vinden kvar. Det mesta där är väl i kartonger men en del har tydligen slängts upp där när vi städat lägenheten inför besök. SÅ det går väl en dag till sortering där med. Men inte före jul - det lovar jag.

Tandgele?

Idag var jag hos Tandis och fick tandgelé på tandköttet innan tandstenen skrapades bort. Det var obehagligt -hela tungan svällde upp kändes det som -som tur var släppte bedövningen fort. Vi pratade om något hemskt som kommer ske i mars...18 mars..om jag törs.

Lucia med stjärngosse

I söndags lussade Oscar för sin pappa i vitt stjärngosselinne och strut på huvudet. Han var så söt så söt även om han inte riktigt gillade att ha en strut på huvudet. Barn brukar inte göra det så jag insåg att om det är någongång man kan vara säker på att han får vara stjärngosse är det detta år nästa år kommer han förstå att han kan ta av sig den- så iår blev det stjärngosse. Undra vad det blir nästa år...

Vad är gott och vad är inte gott?

Tydligen är potatis ganska äckligt i min bebis mun, även potatis blandat med palsternacka är äckligt iallafall på burk, Havregröt är tydligen mumsigt värre, banan helt ok.
Och idag fick han enbart mosad palsternacka (utblandat med ersättning) ej från burk och det var riktigt gott de sista två skedarna tydligen.

Kom på att våra kompisars son Felix gillade sötpotatis. Så till helgen blir det nog att prova lite sötpotatis och efter det blir det nog majs och efter jul testar vi nog lite morot. Men nu ska det käkas palsternacka för fulla muggar.

Han borde ju älska morot, för det sägs ju att om mamman äter vissa saker ofta när bebisen är i magen så känner den igen det sen...hur vet jag inte de får ju inte näring genom munnen. Och om det var vad man åt när man ammade så borde han ju älska potatis...

Operation beviljad!

Idag var jag på specialistkliniken och träffade en toppenläkare. Han insåg snabbt att operation är det ända att göra i mitt fall. Tyvärr blir det nog inte före jul men kanske januari eller februari sa han. Jag hade nog inte velat före jul heller men skönt att det är på G. Jag bad också om starkare medicin och fick några dundertabletter utskrivna.Härligt! Nu känns det som att livet leker och man kan fira jul utan oro. Låter knasigt värre att man blir lycklig av att ha en operation framför sig. Men smärtan är hemsk.

Sen kommer jag vara jättenervös och rädd för att inte vakna ur narkosen och rädd för inre blödningar efteråt och mördarbakterier...menmen. Får försöka tänka att allt har en mening, vad som än händer. Hoppas att jag överlever iaf:)

Remissjakten utan slut?

Nä den fick faktiskt ett slut. Men hej och hå vilket ringande.
Först fick jag en remiss i november från ett sjukhus och med ett löfte om att få komma till dem i februari(!) Jag ringde och beklagade mig lite men de kunde inget göra åt väntetiden. Då vände jag mig till vårdgarantin som ska se till att man får vård inom 30 dagar. De lovade att ta tag i så jag skulel få hjälp tidigare. En vecka gick och så kom ett brev från ett mindre sjukhus att det första sjukhuset pga långa köer skickat min remiss vidare och de skulle höra av sig. Då trodde jag att det var vårdgarantins förtjänst. En vecka till gick och så ringde jag dem igår för att höra när det kan bli aktuellt att få komma. Då visade det sig att det inte var via vårdgarantin utan något det stora sjukhuset gjort för att se till att jag skulle få komma i februari som utlovat. Jag frågade om det inte på något sätt gick att lösa eftersom jag har så stora besvär. Det enda de kunde göra var att säga att ja nu är det ju snart jul så det finns inga tider att boka in dig på. Men ring efter alla helger den 10 januari och tala om hur jobbigt du har det så ska vi försöka att boka in en tid åt dig i allafall. Det lät ändå på henne som att den tiden ändå skulle bli i februari. Uppgiven frågade jag men finns det inget annat har ni inte någon väntelista om ni får avbokningar till exempel? "Näe men jag kan skriva en notering här i dina papper att du kan komma med kort varsel- men hör du inget från oss så får du höra av dig 10 januari."
Ja det lät ju inte så lovande då.

Så idag tänkte jag att jag ringer vårdgarantin istället och hör vad som hänt-där visade det sig att dagen efter att jag ringt hade de skickat en begäran till det stora sjukhuset om att skicka vidare mina papper till ett specialistsjukhus som verkar riktigt proffsiga. SÅ det lät ju jättebra men eftersom det gått två veckor tänkte jag att det är bäst jag ringer dem och hör så den kommit fram. Det hade den inte gjort. Så då ringde jag Stora sjukhuset för att fråga om de kunde se om papprena hade hunnit gå till det lilla sjukhuset istället för specialistsjukhuset och om de hade skickat dem vidare. Hon kunde inte se något men hittade kopior på mina papper som hon skickade till Erstaspecialistsjukhuset. Då tändes ett litet hopp igen om att kanske få komma dit i januari i allafall.

Fem minuter senare ringer telefonen - det är från det lilla sjukhuset jag pratade med igår...de hade fått ett återbud i morgon. Så i morgon eftermiddag får jag träffa en kirurg som om det bestäms att det blir operation utför operationen på stora sjukhuset. Så nu får jag plötsligt komma två månader tidigare än vad jag trodde igår:) Hoppas det inte är lång väntan för nästa steg och hoppas de får bukt med mina gallstensanfall.

Så nu är väl båda processer igång-så jag får väl ringa och avblåsa den jag startade idag...
Till saken hör att både vårdgarantin och Stora sjukhuset har en funktion att man får knappa in sitt nummer så ringer de upp. Vårdgarantin fick jag vänta 15 minuter på kanske men stora sjukhuset en timme. Specialistsjukhuset fick jag sitta i telefonkö en kvart. Så det gick åt en del tid till telefonsamtal och väntan. Hoppas nu att det löser sig fort och bra det här.

Den spyan visste var den satt...

Idag när Oscar stod i mitt knä som han oftast gör nu när han ska rapa så plötsligt kom en stor mjölkspya som landade i mitt ansikte precis brevid ögat och rann ner över munnen. Oscar tittade på mig med en blick som sa "men fyyy, vad äcklig du är" Jag torkade bort den och Oscar log stort medan jag fick torka bådas tröjor.

6 månaderskontroll och vaccinering

Idag stack vi iväg till BVC igen. Nu stod läkarens 6 månaderskontroll av Oscar på agendan. Han följde kurvorna och kunde vad en 6 månaders ska kunna : Greppa saker med båda händer, följa saker med blicken, vända sig från rygg tll mage och mage till rygg, jollra,skratta. Det lyssnades på lungor och hjärta och allt var bra. De klämdes och kändes på mage, testiklar osv allt var som det skulle. De kommenterade särskilt att han fått så många tänder redan. De ville gärna se när han vände sig men han totalvägrade när alla stod och stirrade.

Sen var det dags för vaccination mot svininfluensa-De rekommenderade verkligen att han skulle få den och vi litar på läkarkunskapen så han fick sin första dos. Oscar skrek lite när han fick sprutan i benet i pappas knä. Gnällde lite men sen var det bra. Efteråt fick vi sitta kvar i väntrummet en stund för att se så att ingen allvarlig reaktion uppstod. Oscar var så glad och jollrade och tittade nyfiket på andra barn som lekte. En annan liten pojke väntade på 6 månaderskontroll och stog upp i sin mammas knä, men inte alls lika stadigt som Oscar gör :)

På eftermiddagen var Oscar lite gnällig och lite slö och ville mest vara i famnen och inte sova-reaktion på sprutan? I januari är detdags för dos två. Hoppas Oscar slipper biverkningarna.

Flyttröran fortsätter...

jag tror grejerna förökar sig i smyg...igår packade vi från 14-19 men helt klara är vi inte....vi behöver en dag till för lägenheten och en för vinden tror jag...usch jag spyr på skiten snart.
Jag vill julmysa och inte stå och nysa damm bland flyttkartonger....

Sötgröten och banan

Igår fick Oscar en smakportion av gröt för fjärde gången. Och efter en stunds smackande insåg han att man kunde få ner gröten utan att först trycka ut den ur munnen med tungan. Han svalde och gapade stort efter nästa sked.

I morse fick han smaka banan för första gången, det var stora grimaser men han gapade efter mer men efter 3-4 skedar var det tillräckligt.

Förskola är vald till slut

Ja äntligen bestämde vi oss för vilken förskola som var bäst, nästbäst osv av de vi besökt som är kommunala. I veckan skickade vi in formuläret via internet - en dag före hans kötid får börja räknas - ute i god tid som vanligt:) Det har varit ett tungt jobb att besöka förskolor, bedöma vad man ser, vad man hör och sen jämföra det med den viktiga USK-rapporten där föräldrarna talat om vad de tycker.

Vi får väl se om han får plats på något av våra förstahandsval. Vi har en privat förskola vi ska besöka i januari också och hoppas mycket på den. De har egen kö som vi står i redan.

Om allt går som vi vill så får han börja hösten 2010 men inte fulla dagar från början.

Föräldrafritt hela kvällen

Igår hade Oscar sin första föräldrafria kväll. Han skickade iväg mamma och pappa på teater, vi skulle se " My fair lady" på Oscars teatern. Åh vad jag hade sett fram emot det. Helene Sjöholm är ju så underbart duktig.

Oscars Mormor och Holger kom hem till oss på eftermiddagen för att vänja Oscar lite vid sällskapet. Vid 18 tiden gick vi iväg. Vi kände oss så busiga som gav oss iväg båda två. Tyvärr sänktes humöret direkt vi kom innanför dörrarna och såg en diskret liten lapp om att rollen som Eliza spelades av " blablabla blablabla" För den som inte vet det är det huvudrollen vilket betydde att Helen Sjöholm var sjuk. Den där Helen måste drabbas av många sjukdomar för jag har råkat ut för detta en gång förut, då gjorde det inte så mycket för jag hade biljetter till veckan efter också av en händelse. Men denna gång hade jag fått biljetterna i födelsedagspresent enbart för att Helen Sjöholm var med...det betalades över 600 kr per person och så fick vi inte ens se henne. Föreställningen var okej men huvudrollsinnehavarens ersättare var inte i närheten av lika bra.

Nåja vi fick en kväll tillsammans på teater iaf och det var ju mysigt. Det var ju väldigt längesedan vi gjorde något sådant tillsammans senast var väl wallmans salonger i september 2008.

Oscar hade haft det toppenbra med mormor i ca 4-5 timmar och varken skrikit eller gråtit ens en liten stund. Och när vi kom hem sov han gott sedan ett par timmar tillbaka.

Så vi kanske törs ha barnvakt igen någongång, men då ska vi inte se något med sjuklingen Helen Sjöholm i allafall.

I går blev prinsen 6 månader

6 månader är ett halvt år. Om ett halvt år är han ett år. Tiden går så fort samtidigt känns det som att han funnits hos oss i evigheter. En märklig känsla. Vad gjorde vi innan han kom?
Han är så otroligt gullig vår lillprins!

Havregröt är tydligen mumma i en bebismun

Idag testade vi något nytt. En smakportion av mild havregröt. Och det gick bättre än förväntat.
Han såg såklart lite tveksam ut men smackade lite och gapade efter en sked till. Efter fyra skedar tyckte han dock att det räckte med gröt för idag.

Gröt är populärare än potatis kan vi då konstatera.
Nu fortsätter vi med grötsmakisar ett tag.

Oscar lär sig prata

Japp i morse utspelade följande händelse:

Maken på väg till jobbet säger - Hejdå!
Jag svarar från sängen -hej då!
Oscar säger tydligt -hej då!

Jag jublar högt och han tittar på mig med en blick som att jaha vad var det för speciellt med det då. Han kan nog prata i hemlighet men väljer sina tillfällen.

Nu testade han väl bara och råkade få ut samma ljud men häftigt var det!

Oscars första besök på julmarknad

Idag har vi varit på Skansens julmarknad med Oscar. Det var jättemysigt även om där inte var någon snö. Men ville man låtsas lite så kunde man tänka att de vita bären på buskarna var snö.
Vi gick och kikade i de röda små bodarna runt bollnästorget där fanns lotterier för ost,choklad,julklappar m.m Doften av våfflor blandades av dofter av glögg, sockervadd och brända mandlar och granris. Det såldes stora glaskulor till granen som var handmålade, träprydnade till granen, tomtar, mössor, vantar, lussekatter, pepparkaks och saffransmuffins, vörtbröd, kryddor, enbärsmust, julkransar, julkärvar, glögg, kryddor, karameller och knäck, dukar, örhängen, och massa annat fint. Vid julmarknaden spelades julmusik och barnen fick dansa runt granen. Oscar kände inte för att dansa -han ville hellre sova.

Våra inköp skedde i kryddståndet, havtornsståndet och karamellståndet. Vi köpte även lussebullar, brända mandlar. Vi besökte också den otroligt vackra Seglora kyrka den är så mysig så här i vintertid med massor av tända ljus men ändå lite mörkt. Utanför fanns marchaller och en häst med bjällror sprang förbi.

En härlig eftermiddag med en stor dos julstämning blev det.

Oscar börjar se skillnad på trollmor och mamma

Igår var första gången Oscar inte grät när han såg mig i blött hår. Jag har ju fått smyga förbi honom så fort jag duschat och om jag råkat glömma bort mig så har han storgråtit. Igår tittade han bara lite tveksamt på mig som att något inte stämde...börjar bli stor kille nu.

Lördag besök från muminland..

Ja igår kom min yngsta kusin, Johanna på besök. Det var längesen vi träffades på svensk mark. Hon hade som vanligt ett späckat schema men hann med att komma och träffa oss och Oscar över en fika. Det var riktigt mysigt och vi pratade bröllop, kläder och resor. Oscar grät ingenting vilket han aldrig gör när det kommer blonda personer. Mer kusinbesök och mer besök från muminland önskar vi oss :)

I fredags slogs julklappsrekord.

Helt spontant vred maken om nyckeln i låset många timmar tidigare än vanligt. Vilken lycka!!!
När Oscar vaknade gick vi ut på en promenad till Fältöversten och där bestämde vi att de andra skulle promenera vidare och jag gå in och fixa sista julklapparna. Jag shoppade 12 klappar på 40 minuter det är rekord för mig och dessutom blev två fint inslagna resten återstår att slå in själv.
Nu är alla julklappar inhandlade. Klar före första advent..det är också ett riktigt rekord. I vanliga fall är det då jag börjar på allvar...

En härlig fredag! Mera sånt till alla mammor som behöver lite egentid.


Vi gick även förbi en potentiell framtida förskola till Oscar det såg fint ut.

Dagens skratt

Om du tror svärmor ska förstöra julen skicka henne till ett hotell med rabatt. Vilken rolig idé!!! Men frågan är om man inte förvärrar situationen om man skickar svärmor på hotell och ingen annan...vad säger tillexempel svärfar om att inte få bo på hotell ;)

http://www.alltombarn.se/foraldraliv/onskan-om-en-svarmorsfridfull-jul-1.30292

Alla kilon borta :)

Se där då var alla graviditetskilon borta...20 kilo borta efter 5 månader och tre veckor. Det trodde jag aldrig skulle gå vid midsommar ungefär...det lät så mycket.* tackar pumpningen*
Inte har jag kunnat röra mig mycket heller men det gick ändå.

Men 20 kilo på 25 veckor låter inte lika mycket!

Nu tar det ju inte stopp där eftersom jag när jag såg ett plus på stickan redan hade kanske 15-20 kg för mycket i vikt. Så om ett halvår vore det lagom att vara av med åtminstone 10 kg till och om ett år vara framme på mitt mål. Det borde jag ju klara även om jag snart slutar pumpa...

Får ta ett kg i taget så ser vi var vi hamnar :)

Ps däremot betyder det inte att kilona är likadant fördelade som innan graviditeten...

Om en vecka är årets mörkaste, tråkigaste månad över-äntligen

Det slår aldrig fel men jag blir alltid mer ledsen, deppig, orolig, osäker i november. Nästa år ska det bli ändring på det. Då ska jag vara tärna på ett bröllop som kommer bli fantastiskt. Eventuellt blir det en veckas semester i november också. Så det blir inte helt fel...

Men i år...usch det har varit tungt och mörkt nästan mer än vanligt men det beror väl på mina krämpor och min otur helt enkelt. Däremot har november ändå gått ganska fort och det vet jag att bara har med den underbara lilla älsklingen Oscar att göra. Utan hans leenden och babblande hade november varit ännu tyngre.

Onsdag är tvdagen:)

Det är ju allmänt känt att vi i vår familj gillar att kolla på tv. Onsdagar är vår speciella tv-dag dock..då får inget störa..Först ser vi Bonde söker fru och sen ser vi Greys anatomy...båda är favoritserier. Vi skulle själva inte komma på tanken att börja leva ute på landet som en bonde och båda har mer eller mindre skräck för blod, sprutor och sjukhus. Så det är lite otippat att vi följer dessa serier kanske...Men det gör vi.

Jag älskar att se de tafatta bönderna formulera sig lite klumpigt om tjejerna och sedan hitta sitt livs kärlek i tv-rutan. Det roliga är ju att de verkligen gifter sig och skaffar familj efter att träffats i tv-programmet. Inte alla förstås men det är alltid någon som lyckas hitta den rätta.

Greys anatomy har vi följt sen kanske tredje säsongen( vi köpte säsongerna innan på DVD) och vi är helt fast i den. Relationerna mellan tjejerna och killarna gör att man inte kan sluta titta. Man känner med dem och skrattar åt deras fyndiga repliker och galna upptåg. Ibland är det dock lite väl mycket blod och operationsbilder men då tittar man bara bort...

Så ikväll blir det tv-kväll i soffan om inget oväntat inträffar..

Min älskade lilla farmor

När livet var svårt under uppväxten visste jag att hon fanns där för mig.
Hon skämde inte bort mig med överdrivet mycket presenter för att visa sin kärlek men jag visste att hon älskade mig och brydde sig om mig. När jag blev vuxen hade vi under många år, ca 10 år kanske, telefonkontakt varannan eller varje vecka. Hon har längtat till himlen i många år och tagit avsked i tjugo år för att hon trott att det varit sista gången vi setts varje gång. De senaste åren har hon tyvärr blivit dålig i minnet och börjat glömma mer och mer. Ändå blev hon så glad varje gång man ringde fast hon inte visste vem man var längre. Nu verkar det som hon snart äntligen ska få komma till himlen!
Hon är värd det, men jag saknar henne redan ofantligt mycket min älskade lilla fammo.

Hygien och sjukdomar med en liten bebis.

Tänk att vuxna människor kan vara så knepiga. Alla vet att influensor, RS-virus och annat härjar. Ändå är det inte självklart för vuxna människor att tvätta händerna efter att man varit utomhus, på stan, rört pengar( som är stora smittspridare) eller petat sig i munnen eller näsan.

Okej jag kan förstå att människor är lite snuskiga i vanliga fall. Men när man besöker någon med ett spädbarn vare sig det är en vecka eller 8 månader gammalt så tycker inte jag att det är konstigt att föräldrarna säger- "Glöm inte att tvätta händerna" eller "Vi vill gärna att du spritar händerna" innan de kommer och tar i barnet. Jag har heller aldrig reagerat på att föräldrar till småbarn frågar innan man kommer på besök " Ni har inte varit sjuka eller träffat någon som är sjuk på sistone va?" Jag förstår också att man i influensa tider inte vill att någon ska pussa ens barn eller stoppa in fingrar i munnen på det eller busa så det sprätter saliv eller baciller i munnen på den lille utan att fråga först. Nu när man är förälder själv inser man plötsligt att de frågorna och uppmaningarna tydligen är väldigt laddade.

Vissa reagerar med en suck och går in och tvättar händerna för att sedan börja rota i plånboken innan de kommer och petar bebisen i ansiktet. Andra säger "men jag spritade händerna i bilen nyss" att de sedan tagit i dörrhandtag, tryckt på hissknappar, ringklocka och kanske snytit sig sen dess ser de inte som något problem. Det är ju ändå bevisat genom forskning att man genom att snyta sig och inte tvätta händerna eller ta i fjärrkontroller, telefoner, hissknappar och dörrhandtag där andra tagit före en själv samlar på sig mest sjukdomsbacilusker. Ändå bemöts man av suckar, kommentarer som "men vad du är omständig", löjlig överförsiktig osv.

Och är det inte konstigt att alla man frågar säger "nej vi är inte sjuka" eller " men vad tror du om oss tror du vi skulle komma om vi är sjuka" sen kommer och hostar, nyser, snörvlar. Oftast säger man inget men om man gör det så får man till svar "ja men det är bara lite vanlig snuva".

JAAAA PÅ DIG JA!!!! har man lust att skrika. För det är ju också allmänt känt att man kan vara smittbärare av både kräksjuka, influensa och massa virus utan att drabbas jättehårt själv. Medan samma baciller kan göra en annan person dödssjuk. Allt beror ju på immunförsvar och små barn har inte ett starkt immunförsvar. RS-viruset tex gömmer sig i vanliga förkylningar men drabbar småttingar jättesvårt så de t.o.m kan dö. Och sen i år har vi dessutom svininfluensan ( ja folk drabbas av den nu, en nära vän till mig har haft hög feber i 8 dagar nu)

Jag har alltid trott att alla tänker som mig dvs oegoistiskt. Om jag skulle besöka en barnfamilj men fick ont i halsen och lite rinnsnuva dagen innan ringde jag såklart familjen och berättade. De fick avgöra om de ville ha besök eller inte. De flesta ville inte men några ville.

Nu är jag förälder och förväntar mig att alla andra ska vara oegoistiska men tyvärr är det inte så. Egoistiska tankar som " ja men det var ju så längesen jag såg bebisen -lite snuva är ingen fara" verkar passera de flestas hjärnor idag. Inte alla dock -tack till er!!!

Så alla ni som inte är sjuka i feber men inte är helt friska, tänk på att lös mage, snuva, halsont också är sjukdomar och låt oss föräldrar avgöra själva om vi vill träffa er eller inte. Det är inte ni som ska bestämma utan faktiskt VI. Och ni får tycka att vi är löjliga som vill undvika att sitta på akuten med vår gullunge.

En packad helg

Vi fick hjälp av Jockes föräldrar att packa ner gamla lägenheten i Sundbyberg i helgen. Vi har haft dubbla hyror allt för länge nu. Så på lördagen vid tolvtiden möttes vi med packlådor och silkespapper. Hej och hå vad vi slet. Och då ska man ha i åtanke att jag natten före hade ett två- timmars-gallstensanfall igen då jag trodde jag skulle dö av smärta och kräktes- men jag överlevde konstigt nog. Några timmars sömn och sen blev man packad :) Eller sakerna blev i allafall. Alltså är det inte enormt konstigt vad man har grejer och inget får kastas...
Nu kastade vi iallafall lite kläder och lite annat skräp men vi borde slänga hälften av det vi äger eller flytta till ett hus. Lördagkvällen avrundade vi i stan med mysig middag med svärisarna. På söndagmorgon for vi så tillbaka till packningen..klockan 10 var vi på plats och klockan 16 gav vi upp. Blev vi klara? Näe vi har en byrå kvar att tömma, två garderober och tavlor på väggarna och lite viktiga pärmar, megaskohyllan och megahatthyllan. Har vi tur klarar vi det på en lördag. Sen har vi bara vinden kvar..suck.

Nu säger han mamma....

...ja och babba...det började igår. Det är väl mama han säger egentligen liksom testar ljuden. Men jag tyckte precis det lät som mamma ;)

Tilläggskommentar 23 november:
Hittade detta:

" vid 9 månader - barnen börjar med bababa och mamama-läten "

Oscar är ju inte ens 6 månader och gör det redan :)

Det kom ett brev...

Ett kuvert med en svart tygrosett klistrad på. Det kom igår och jag misstänkte vad det var.
En sak visste jag det var ingen räkning i alla fall och inte ett lönebesked. Tänk vad roligt om räkningarna kom i fina kuvert med dekorerade kuvert med rosetter på:)

Jag kan inte helt avslöja vad det var..men det var något jag aldrig fått förut. Okej då , jag berättar väl...en "save the date"-magnet för bröllop 2010. Och en trevlig förfrågan...

Ser framemot det! <3

Dagens låt tillägnas mumintrollen

Läste igår att mumintrollen (ni vet Tove Janssons mysiga småfilurer) går i ide från november till mars. Nu är jag helt övertygad om att jag är ett mumintroll. Har tidigare tyckt att vissa likheter finns med magen och funderingarna. Men nu vet jag. Iallafall eftersom vi inte gillar november så passar denna låttitel(texten och videon passar kanske inte men låttiteln)
http://www.youtube.com/watch?v=Bwu7ixmQk0c

" Inget varar för evigt inte ens ett kallt novemberregn"

Oscar gillar inte potatis

Idag fick han några teskedar igen blandat med massa ersättning så det var som potatismos. Men han spottade ut det mesta och när något slank ner i misstag i halsen såg han väldigt bekymrad ut. Menmen jag ska prova onsdag, torsdag, fredag också..sen får det vara nog med potatisen ett tag. Nästa test kanske blir morot eller om man blandar lite morot och potatis...

Bråkig tand igen...

Ja alltså min kropp hämnas på mig något grymt efter graviditeten har jag förstått. Nu fick jag i söndags ont i en visdomstand igen men denna gång den andra på motsatt sida. Vill inte behöva till tandläkaren med denna. Har sköljt med bakteridödande och baddat med indränkt bomullstuss. Tror det hjälper lite... Inatt fick jag iaf sova hela natten -med hjälp av värktablett men ändå...Får se hur länge jag håller ut. Inte skönt i allafall.

November - förfest till december

Idag började förfesten för december hos oss. Julstjärnan är uppe i fönstret och adventsljusstakar förberedda, julmusiken på för fullt och glöggen inköpt, julklappsinköpen påbörjade ordentligt, tomtedräkten inköpt till Oscar- ikväll blir det glögg och pepparkaka. ( För tredje gången i år)
Har en känsla av att det inte dröjer så länge innan granen är i foten och färdigklädd ;)

Nästa vecka ska vi hitta tomteluva åt lillen men det är nog den enda julfokuseringen då.

Veckan därpå då ska det inhandlas amaryllis och annat julgrejs.

Snart står julen för dörren.

November -regn och grått

Ja november lever upp till hur det brukar vara i allafall. Regnigt, grått och lite blåsigt och mörkt. Alla är trötta och en efter en hör man som insjuknar i allt skräp som går på hösten. Vi hade stora planer för helgen men vårt sömnbehov sa ifrån litegrann:)

I går var vi till Oscars morfar på värmdö och hälsade på. Min faster och hennes man var där från Åland och en stolt morfar ville förstås visa upp sitt första barnbarn. Oscar hade så mysigt med morfar. De låg på golvet och läste bilderbok tillsammans. Senare busade Oscar med morfar i hans famn så både morfar och Oscar kiknade av skratt. De är så gulliga ihop :)

På kvällen såg vi en film när Oscar somnat, Disneys "Bedtime stories" det var en helt okej film som lockade till några skratt i allafall. Tuggummiregn bland annat:)

Dagens plan var att packa flyttkartonger men vi var för trötta så vi sov lite extra och istället kanske vi ska ut på tomtejakt...

Biverkningar dag 5, 6 och 7

Lite öm i armen bara som minskat för varje dag.

Nu längtar jag efter lite julförberedelser...

Doften av glögg, tända stearinljus, hyacinter, amaryllis, nejlikor i apelsin, knäck. Tända stjärnor i fönster, julmusik, lussebullar mmmmmm jag längtar efter december nu.

Oscar och aporna på skansen

Mhmm precis så är det nu. Igår kväll/natt när vi skulle sova låg han och skrek, eller snarare tjöt av glädje. Eller alltså det lät som glada skrik men vrålhögt. Det liknade mest skriken som aporna i djurparker gör. Gällt och högt. Undrar vad grannarna tänkte när han höll på med sina aptjut vid ett-tiden. Vi somnade väl vid 2-tiden. Lite tendenser av aptjuten fortsatte idag. Hoppas det går över snart.

Biverkningar dag 4

Idag har armen varit mycket bättre men det känns fortfarande särskilt när man lyfter den. Har mått illa och haft ont i halsen ikväll men det behöver ju inte vara biverkningar.
Vill bara vara pigg och glad och frisk nu och framförallt levande och ingen baconsjukling.

Svårflörtad Oscar

Idag har Oscars morfar varit här på kaffe och mat och tupplur. Oscar var riktigt svårflörtad och blev ledsen så fort morfar tittade på honom. Men efter någon timme gick det lite bättre och innan Oscar skulle sova gick det jättebra och morfar fick stora leenden.
Morfar blev så glad när Oscar blev glad.
När Oscar är glad är alla glada :)

Vi tror att han hade vaccinationen färskt i minnet och tror att alla andra än mamma och pappa sticker sprutor i benet på honom. ;)

Biverkningar dag 3

Vaknade i morse och febern och sjukdomskänslan var borta men fortfarande ont i armen.
Idag har smärtan i armen varit mycket mindre än tidigare.
Har i kväll fått lite huvudvärk.

Biverkningar dag 2

Jag lever fortfarande.
Har ONT i armen, spänner i muskeln när jag rör armen och är trött. Är egentligen öm i hela vänstersida från nacken ner till fotknölen men det är bara armen som gör ONT.
23 timmar efter sprutan har jag även fått stegring (dvs lätt feber)
Får se vad mer som dyker upp:(

Har fått rådet att inte ta febernedsättande om inte febern blir jättehög.

TILLÄGGSKOMMENTAR: Fick normalfeber och kände mig snuvig och hängig framåt kvällen.

Lilla O -har sovit tre timmar på dagen idag-det var längesen...kanske påverkas han av sin vaccinering också.

Vaccinerad mot bacon

Ja idag fick vi då våra sprutor för att skyddas mot baconfebern. Själva sprutan var ingenting -kände ju inte nålen ens. Det är mycket värre att ta Fragminsprutor. Men det finns ju tusen biverkningar att oroa sig för nu...

Biverkningar dag 1: Ont i armen-liksom tung -kan tänka mig att reumatism känns ungefär så här..

I alla fall fick vi maken och jag våra sprutor på BVC där vi går med Oscar. Vi trängde oss på något sätt inte före i kön utan blev erbjudna vaccin då de anser på BVC att spädbarnsföräldrar ingår i riskgruppen. De hade dessutom massor av vaccin kvar och väntade ny leverans i morgon. Gullegrisen själv är för liten för baconsprutan men han fick sin vaccination enligt normala vaccinationsprogrammet, två sprutor i benet. Åh så ledsen han blev gullungen. Men det gick bra. Tyckte nog han grät mer förra gången. Den här gången fick han sitta i sin pappas famn när hon stack.

Nu hoppas vi att hela familjen slipper biverkningar.
Kram på er alla -ifall man kolavippar eller börjar gå baklänges av vaccinet eller nåt så det här blir sista inlägget.

Kent släppte nya skivan

Ja idag var det så dax för "RÖD"
Jag har lyssnat igenom den två ggr och är glad.
Många låtar jag gillar redan. Dessa har gått rakt in i mitt hjärta:

Hjärta
Sjukhus
Vals för....
Idioter
Ensamheten
Töntarna
Det finns inga ord

Längtar till konserten nu!

Kan bara konstatera att kärleken är RÖD.

Sol ute ?

Nää det känns otroligt i novembermörkret faktiskt. November är inte en favoritmånad som jag tidigare uttryckt. Förra året märkte jag väl inte av november så mycket jag mådde så fruktansvärt illa så då spelade det ingen roll vilken månad det var. Men november i år känns trist och mörk. Regnet öser ner och det är grått ute. Men det slog mig idag att då i november när man saknar solen som mest-det är då det gäller att fokusera på den inre solen.

Sol ute -nej
Sol inne- JA
Sol i hjärta- JA
Sol i sinne- JA

Så hur gör man då? Jag vet inte riktigt. Men om man någongång på året ska unna sig att äta och dricka gott så är det i november. Så här tänker jag försöka skapa sol inne och i hjärta och sinne i november.

1. Skaffa fler ljus och tända ljus varje eftermiddag.
2. Skaffa mysbelysning och tända.
3. Leta fram lite skön musik och lyssna på varje dag.
4. Äta mat som man njuter av på vardagarna.
5. Dricka ett gott vin på fredagen.
6. Titta på glada filmer.
7. Mysa och njuta av sonen.
8. Börja förbereda julklappar och pynt.
9. Baka.
10. Sortera fotografier och framkalla.
11. Kramas
12. Planera sommaren.
13. Prata med vänner.
14. Dricka te.
15. Reda upp alla "borde"-saker.

Få se om det lyckas...

Min melodi

Jag gjorde ett test på internet för någon vecka sedan. Testet skulle utifrån vad jag svarade ta fram min "Theme song" Första gången jag stötte på den termen var när jag såg Ally McBeal (TV-serie) Jag tänkte dela med mig av vilken låt det blev. En låt kan uttrycka så mycket och den låt det blev är verkligen en peppande låt.

http://www.youtube.com/watch?v=GGlvZ3uYRB0

Förskoleracet i full gång

Nu har vi varit på fyra stycken tror vi har två kvar, har tappat räkningen...

Den första:
Fräscha nya lokaler, ett pytterum för småbarnsgruppen vilket gör att vi tror att barnen egentligen är blandade rätt mycket, källarvåning och små fönster högt upp, egenlagad mat, ingen egen gård.

Den andra: Fina lokaler, småbarnsgrupp inga stora barn på förskolan, egen mat, egen liten gård.

Den tredje: Småbarnsgrupp med stora lokaler, mysig personal, egen lagad mat, mycket program för barnen. Egen halvbra gård.

Den fjärde: Småbarnsavdelning, oengegerad personal, alla dagar likadana, egen stor fin gård där de är ute. Höll sig mest hemma på förskolan.

Som läget är nu så är det den tredje som verkar bäst i våra ögon och av de som fanns med i USK-rapporten så låg den rätt bra till också( de med toppbetyg låg alldeles för långt härifrån)...men vi har några till att besöka så än kan vad som helst hända:)

Helst vill vi att han börjar i januari 2011 men det är ju lättare att få plats på hösten. Men hösten 2010 känns ju alldeles för tidigt...Och våra dagar räcker inte fram till hösten 2011.

Så alltså måste vi ta ställning till om det viktigaste är att han börjar i januari eller att vi får den förskola vi vill.

I dag är prinsen fem månader

Oktober vart tog du vägen ? Tiden rusar iväg...vår underbara gullunge är redan 5 månader.
Jag hoppas november går lika snabbt som oktober för november är tillsammans med februari de jobbigaste månaderna på året tycker jag.
december är julmys fram till julafton och sen firar man nyår och trettondag och sen är man nästan inne i februari:) Februari är en pina men sen i mars börjar man se våren skymta och i april blir det vår på riktigt och sen kommer maj som är så underbar -tror nog det är en av de bättre månaderna på året. Sen är sommaren här igen juni,juli,augusti, och sen blir det mysväder i september och vackra löv och hög luft och födelsedag i oktober och sen är det november igen urk.
(Men just november nästa år har ju faktiskt något stort och härligt vi ser framemot...någon gifter sig och vi är bjudna...)

december 2009 - prinsen 6 månader och härlig jul.
januari 2010-prinsen 7 månader
februari 2010-prinsen 8 månader och KENT -konsert
mars 2010-prinsen 9 månader - då har han funnits lika länge på utsidan som på insidan.
april 2010-prinsen 10 månader
maj 2010-prinsen 11 månader - 3årig bröllopsdag
juni 2010- prinsen 1år :) Och då slutar vi räkna månader...
juli 2010-Semester
augusti 2010- Semester
september- 2010- maken 40år-stooor fest!
oktober-2010- jag 35+...igen :)
Ja sen fortsätter det...

Äntligen fullständigt förbud mot barnporr ?

Man blir mörkrädd när man tänker på det kryphål som funnits så länge i lagen. Tänk att vi 2009 inte kommit längre. Det är alltså så att barnporr inte är lagligt att ladda ned men det är lagligt att titta på det. Det är så fruktansvärt så man skäms över att vara vuxen . Barnets bästa ?
Men äntligen är en förändring på gång. Regeringen har idag beslutat om att lägga fram ett förslag !

Glädjande besked

Var hos läkaren idag och fick höra lite om mina provsvar. Tydligen var allt okej utom det som varit mitt problem-stenarna. Så jag kunde andas ut angående alla andra organ i magen. Nåväl nu får jag vänta på remiss till en kirurgmottagning som ska avgöra hur vi går till väga. Dvs operation eller inte.

Det intressanta är att läkaren säger rakt ut till mig
- det brukar ta flera månader även om garantin är 2-3 månader. Så ring dem om två veckor och tjata,tjata,tjata.
-Okej sa jag
-Ja och sen får du fortsätta ringa för att skynda på det flera ggr..
-Ja det är så systemet funkar sa hon och gjorde en missnöjd min.

SÅ nu ska jag bli en finne på deras rumpa-såååå irriterande.

Tänder i raketfart ?

Som jag berättat tidigare så har Oscar fått två framtänder i underkäken och han är inte ens fem månader...dessutom syns två hörntänder även om de växer långsamt uppåt. Framtänderna har växt upp snabbt. Idag upptäckte jag att två till tänder i underkäken är på väg upp men jag hoppas de växer långsamt...vill ju inte att han ska få alla tänder redan.

För det första är det så sött med ett par enstaka tänder och för det andra lider han ju av tandsprickningen och dregglar floder stackarn. Han biter och gnager på allt han kommer åt. Han behöver en liten paus nu innan nästa tand kommer.

Nya nappar igen

Lilla O har knölat vid matning igen och vi tog till det gamla knepet - BYTA NAPPAR I FLASKORNA- dvs köpte nya med större hål....hmm det gick fortare men lättare? Nej.
Så vi fortsätter knöla.

Ullared på TV

Jag har aldrig förstått tjusningen med Ullared. Jag har bett andra att förklara det för mig. Men det hjälps inte- jag har ändå inte fattat. Jag har föreställt mig Ullared som ett megastort varuhus som varit en korsning mellan "Galne Gunnar" och "Överskottsbolaget" och med lika snygga kläder som Ica Maxi och Coop säljer. Och därför har jag inte förstått grejen...för jag gillar inte att handla kläder i den typen av affärer. Okej för shampoo och balsam men inte skulle jag offra min semester för att åka dit och köa för lite shampoo och plastpåsar.

Nåväl ikväll såg jag verkligen framemot och se om jag hade rätt när dokusåpan Ullared drog igång. Och det hade jag och plötsligt förstod jag grejen. Det är människor som bor i belånade villor och som därför aldrig har råd med något till vardags och åker dit en gång per år och handlar för hela året och lagrar födelsedagspresenter, julklappar, shampoo, tandkräm, bindor, fryspåsar för ett år i skåp och lådor hemma. Tänk att handla allt du behöver för ett år 1 gång per år- vad mycket fritid du får...Men nu förstod jag äntligen varför jag aldrig fattat tjusningen. Jag är helt enkelt ingen Ulla.

Men tv-programmet gillade jag:)

Min kärlek till Oscar

Min Oscar är den finaste på jorden.
Min Oscar har det underbaraste leendet.
Min Oscar har de vackraste ögonen.
Min Oscar är så bedårande när han med allvarsam min tittar djupt in i mina ögon och tar sin hand och rör vid mitt ansikte.
Min Oscar är härligast i världen när han vaknar och får syn på mig och spricker upp i ett stort leende och sedan petar ut sin lilla tunga och “pruttar “ med den.
Min Oscar är så charmerande när jag varje kväll har det obligatoriska pusskalaset med honom innan vi ska sova. och han vänder kinden till för att ta emot pussarna och skrattar sedan så ljuvligt som bara han kan.
Min Oscar är så otroligt söt när han försöker ha en diskussion med mig och allvarligt säger

“ kottkottkottkottkott” och sedan inväntar mitt svar för att sedan fortsätta “kottkottkott”
Min Oscar är mysigare än mysigast när han gosar i min famn och trycker sig närmare.
Min Oscar är supergullig när han spritter till i hela kroppen av glädje och inte vet vart han ska ta vägen av lycka.
Min Oscar är bäst av alla. Min Oscar är sötast av alla. Min Oscar är mitt allt.
Min Oscar är min.
Min Oscar är älskad av mig nu och för alltid .

I kväll kunde jag ....

..sitta på en restaurang och dricka ett glas rött vin.
Ikväll kunde jag ha gått på bio och sett någon mysig film.
Ikväll kunde jag ha träffat en vän jag inte sett på länge.
Ikväll kunde jag ha bäddat ner mig under täcket och läst en bok.
Ikväll kunde jag ha sorterat fotografier.
Ikväll kunde jag vårdat mina naglar.
Ikväll kunde jag ha bakat kladdkakemuffins.
Ikväll kunde jag ha fortsatt på något av mina kreativa projekt.
Ikväll kunde jag ha räddat världen ;)
Allt detta kunde jag ha gjort -istället sitter jag i tv-fåtöljen och tittar halvhjärtat på Idol och slösurfar medan mannen sitter i en annan fåtölj och kärar ner sig i sin nya telefon.
Jag kan inte vara frisk.

Jag vill inte lägga mig!

Minns någon reklamen med den lilla filuren som skrek "jag vill inte lägga mig". Det är sån jag alltid varit. Nu börjar jag undra om det gått i arv till sonen. Lillparveln har nu i tre dagar protesterat vilt så fort det är så att han känner tröttheten komma krypande. Han gnäller och sparkar och till slut gråter och skriker han. Små korta stunder kan man avleda honom med vaggvisor eller ett gosedjur. Sen gnuggar han ögonen och vrålar igen.Han viftar med både armar och ben och krumbuktar sig. Det enda som får honom att somna är nästa matning. Tänderna bråkar ju och magen har tidigare krånglat så vi hoppas att det är övergående. För både hans och min skull.

Neta fyllde år

Förra året var födelsedagen i sängen. Vi som skulle bo och äta middag på Grand Hotel, istället låg jag hemma i sängen och mådde pyton och öppnade paket liggandes. Man kan ju faktiskt säga att jag missade mitt år som 35 åring. I allafall 9 månader av 12. Så i söndags firade jag istället 35+. Så i år tänker jag vara 35+ i nio månader - rätt ska vara rätt.:)

Dagen började med sång, frukost på sängen och paket. Paketen levererades med Oscar.

Oscar låg i sin säng på hjul med paketen i fotändan. Oscars pappa gick bakom sängen och sjöng och puttade in den i rummet. Massa fina presenter fick jag av mina söta familjemedlemmar.

tre böcker, teaterbiljetter inklusive barnvakt :) och lite annat .

På eftermiddagen kom min Mamma och Hogge och firade mig med presenter och jag bjöd på tårta. Framåt kvällen kom sen Pappa och Anne och firade mig med present och de fick också tårta. 35+tårta.

En lugn och härlig födelsedag med mina nära och kära var vad jag behövde.

Pruttar med tungan

I Fredags den 23 oktober busade jag med Oscar genom att sträcka ut tungan och göra ljud. Han tittade noga och rörde tungan upp mot gommen inne i munnen. Så på lördag morgon kommer Oscars pappa och berättar att Oscar gör pfff-ljud med tungan och att det såg så roligt ut. Jag hade inte berättat att vi övat hela fredagen. Sen fick även jag se en lycklig Oscar prutta med tungan. Andra lär barnen att inte lipa men den här mamman lär barnet att lipa...ojdå:)

Han ser så söt ut när han spänner tungan och sticker ut den en liten bit och får den att vibrera och bubblar spott och stolt blir han.

Andra tanden uppe

I lördags ploppade den andra tanden upp i underkäken. Första tanden är snart helt uppe. Tror fler tänder är på väg för han dregglar floder och gnager på nappen och händerna.

Nu kan han allt...utom slalom..;)

..som Lotta på Bråkmakargatan skulle sagt.

...Idag var dagen då Oscar vände sig från rygg till mage. Det har ju varit på gång ett tag men han har liksom haft armen i vägen så han har saknat 1% för att vara helt vänd. Men idag lyfte han överkroppen lite högre och lyckades. Duktig kille :)

Vad tänkte jag på då?

Ibland får man sig en tanke som dyker upp. Som idag när jag kollade på "Stockholm-Arlanda" på TV och fick se två tjejer som varit på långresa i Indonesien och Australien ett par månader med stora ryggsäckar. Det jag tänkte var : åh fy vad jobbigt. Sen slogs jag av en tanke...men vänta nu det där kunde ju vart jag år 2002...hur tänkte jag då??

Planen var att resa runt i Thailand och Vietnamn och sen åka vidare till Australien med ryggsäck i ca 4 månader-resan var betald och allt. MEN HALLÅ!!! JAG prinsessan på ärten...som vill ha allt bokat i förväg och gärna så lyxigt som möjligt och absolut inte dela dusch och toalett med någon okänd..

Diskuterade detta med maken och kom fram till att det jag hade bekymrat mig mest för var flygresorna inte smuts, kryp, sjukdomar...något måste ha hänt på vägen. Var jag verkligen äventyrslysten, orädd och så olik den jag är idag? Ett 100% igt svar kan jag aldrig få för resan blev ju inte av av olika anledningar:

1. Terroristhot
2. Mitt resesällskap skulle plötsligt involvera sin kille i resan och låta mig flyga hem ensam medan hon fortsatte resan med sin kille ett par månader. Jag gillade inte tanken att flyga från Australien till Bangkok helt ensam och behöva bo ensam en natt där - det minns jag, så helt orädd var jag ju inte. En gemensam resa ska påbörjas och avslutas ihop tycker och tyckte jag.

Min kompis trodde inte riktigt på mina argument utan trodde att jag backade ur för att jag träffat J men så var det verkligen inte. Även om han så klart blev superglad över att jag inte åkte.

I allafall så undrar jag hur det hade gått för mig som älskar lyx. Jag tror det hade gått bra då, för jag hade inte upplevt så mycket lyx men nu skulle jag aldrig åka på en sån resa. Synd egentligen för det kunde vart en rolig upplevelse att ha i ryggsäcken...

Nu är det väldigt nära...

...att han vänder sig från rygg till mage men armarna hamnar liksom i vägen. Han vet inte riktigt vart han ska göra av dem när de tar emot men snart grejar han det säkert. Det enda som behövs är att han flyttar på ena armen så skulle han klara det...vi får se när det blir. Kanske måste ta in på hotell eller något annat lyx för att det ska lossna;)
( se tidigare inlägg)

I går för ett år sen mådde jag pyton...

...och värre blev det. Så igår var det alltså ett år sedan jag var på jobbet senast...och boven eller roten till det onda var HYPEREMESIS GRAVIDARUM...urk. Stackars mig som spydde och spydde hela dagarna och låg däckad i sängen. Det är skönt att inte må illa nu!!! Fy vad hemskt det var när det var som värst trodde jag jag skulle dö. Tänk er matförgiftning x 10 i flera månader. I allafall hjälpte denna text mig då i ett kritiskt ögonblick:

One night I dreamed I was walking along the beach with the Lord. Many scenes from my life flashed across the sky. In each scene I noticed footprints in the sand. Sometimes there were two sets of footprints, other times there were one set of footprints. This bothered me because I noticed that during the low periods of my life, when I was suffering from anguish, sorrow or defeat, I could see only one set of footprints. So I said to the Lord, "You promised me Lord, that if I followed you, you would walk with me always. But I have noticed that during the most trying periods of my life there have only been one set of footprints in the sand. Why, when I needed you most, you have not been there for me?" The Lord replied, "The times when you have seen only one set of footprints in the sand, is when I carried you." -Mary Stevenson

Älskar ICA-reklamen

Jag har i och för sig alltid älskat den nästan, men den som går nu är ju bara helt underbar!!

" Va glor ni på ? Har ni aldrig sett en praktikant ?"

Hahaha *skrattar*

http://www.youtube.com/watch?v=51xyUO0_lfM

Nerslemmad mage

ska absolut inte förväxlas med nerslimmad mage.

Idag var jag alltså och fick magen nerslemmad och inte bara lite utan rejält slemmig blev jag. Och ju mer jag torkade desto mer smetades ut...uäck.
Jag var alltså på ultraljudsundersökning. Inte bebis-ultra utan hälso-ultra. En sak vet jag nu med säkerhet -jag har massa småstenar i gallan eller gallbladdern....vad innebär det då?
Medicin eller operation? Jag tror det blir operation...Suck..

På fredag om två veckor får jag veta mer hoppas jag. Ska träffa min läkare då. Får massa provsvar också för att utesluta massa annat jox.

I allafall var det en helt annan upplevelse än bebisultraljudet...det här var typ fem ggr så mycket slem och man skulle andas in och andas ut och hålla luften hit och blåsa luften dit. puh!
Kände mig lite som nalle puh när jag skulle blåsa ut magen, faktiskt. Fick inte äta fyra timmar innan så jag fick slänga i mig lunch före elva - det blev helknasigt ju. Var jättehungrig sen!

Jaja hoppas allt annat är bra i allafall. För både min och Oscars skull.

Fastnat i förskoledjungeln

I dag fick jag för mig att kolla vilka förskolor som kan bli aktuella för sonen framöver. Det var en riktig djungel! Det finns ca 70 stycken att välja på, eller välja och välja det är ju inte alls säkert att man får sitt val men det finns 70 att önska mellan i varje fall. Jag vet ingen som har sina barn på förskolor i området, har inte hört rykten och inte fått rekommendationer- så jag står liksom mitt i djungeln utan machete typ...Så det är bara att börja jobba sig igenom dem. Jag valde att utgå från närhetsprincipen...hmmm de tre närmsta var sådär måste jag säga. Men en bit bort hittade jag några guldkorn.

Kriterier som är viktiga för oss:
1. Att maten är hemlagad och lagas på förskolan dvs ingen catering.
2. Att de minsta barnen inte är i samma grupp som de äldsta.

Sen ser vi det som ett stort plus med egen utegård, vilket ju inte är något självklart på förskolorna i stan. Vi har nu hittat 5 förskolor vi kan tänka oss. Men vi ska försöka besöka dem innan vi bestämmer oss helt. Så nu ser jag vägen ut ur djungeln...Det känns skönt!

Oscar upptäcker telefonen...

...eller nästan i allafall :) Idag har han haft en gosig dag och tyckt om att vara helt stilla i min famn och trycka sig intill mig-helt underbart tycker jag förstås och snusar in hans doft och pussar hans gosiga kinder. SÅ ringde telefonen och det var Oscars morfar som pratade på. Jag satt i fåtöljen bakåtlutad med Oscar liggande på mage på min mage och plötsligt började han vrida på huvet och kika runt omkring sig det tog en stund men sedan fattade jag. Han hörde så klart morfar och letade efter honom. När han inte såg honom började han utstöta ljud som he-he, he-he och titta på mig. Han försökte nog säga var e han....jag hör honom.

Kent-biljetter fixade

Så har vi då biljetter till spelningen i Annexet, Stockholm 26 februari ! Och engelsmännen verkar vi få med oss också :) Kentspelningar gör sig förstås bäst utomhus men Annexet får duga. Vi får ju bästa sällskapet i allafall. Förra gången Kent spelade på Annexet var jag inte helnöjd men på Zinkensdamm var jag helt lyrisk:) Hoppas det blir en härlig upplevelse denna gång också!

Längtar tills deras skiva släpps nu....första spåret verkar ju mycket lovande!!!

Nu ska vi bara greja barnvakten också...

Mjölkstockning nr 2

tisdagseftermiddag började jag frysa men jag trodde det var kallt i lägenheten. Jag frös och frös och på kvällen tog jag till slut febern. 39 grader...Hade ont i halsen så jag tänkte att det kanske var influensa men sen pumpade jag och det kom pyttelite. Så jag insåg att det nog ändå var mjölkstockning kände ömma körtlar och klumpar i bröstet. Jag masserade och lade värmedyna på tog tablett och somnade.Febern var kvar hela onsdagen - lite tungt att ta hand om Oscar med feber men det gick hyfsat. På kvällen tog jag till slut en riktigt het dusch för att få det att släppa. Och på torsdag morgon var febern helt borta...SKÖNT. Mjölken rann på redan på onsdagen och febern sjönk. Jag hade pumpat som en galning för att få det att släppa men det hjälpte inte. Det enda som hjälpte var alltså en varm dusch!Var lite obetänksam när vi var på promenad såg ju till att Oscar hade varm jacka men själv gick jag med öppen kappa....så det tillsammans med att jag inte han tömma bröstet helt för han hade en jobbig dag orsakade antagligen stockningen. Måste vara mer försiktig nu och se till att ha varmt på mig. Har införskaffat Bröstvärmare att stoppa på mig vid behov.

Nallemys!

Idag greppade Oscar en liten nalle och kramade om med båda armarna och det var medvetet som han gosade med den. Sååå gulligt!!!

Första tanden!!! det blev en framtand

Vi trodde ju att hörntanden skulle hinna först, även om det normala är att framtänderna kommer först, men den vita pricken har inte förändrats alls. Däremot såg vi för några dagar sen att framtänderna nere började pressa upp tandköttet- igår var det en liten vit prick men så idag:ETT VITT RISGRYN Tanden har kommit upp! Den är vass när man känner med fingret på den. Den har förstås en bit kvar innan den är helt uppe men den är här nu.

Nya jackan invigdes med ett leende 2009-10-06

Lilla O har nog ett utvecklingssprång efterson han gnäller och gråter mer än tidigare. Idag grät han nog 3 timmar innan han somnade i sin mosters famn. Inget var bra och allt var jobbigt. Efter nästa matning tog vi en höstpromenad i den klara luften och O fick sin nya jacka på sig för första gången. Det gillade han verkligen! Han sken som en sol och vi hann inte gå många meter innan han slocknade. Sen vaknade han så fort vi kom hem.

Nu har sonen fått vatten på huvudet av en genomförkyld präst 2009-10-04

Igår var det äntligen dax för dop av vår lille prins som nu blivit 4 månader Vi fick gäster vid 8-tiden på morgonen och sen drog maken iväg och hämtade tårtor och lämnade av lite grejer i lokalen. Lokalen dukade vi på fredagkvällen. Vi hade mörkblåa pappersdukar och mörkblåa ljus.Klockan 12.30 landade vi i Gustaf Adolfskyrkan - där vi valt att döpa vår älskling. Då var nästan alla på plats redan. Nåväl, prästen dyker upp och så säger hon : "jag ska inte ta i hand för jag är genomförkyld!" Men hallå...hur tänker man som präst då? Här har vi sen killen föddes bett att alla som är förkylda håller sig hemma och inte kommer och träffar oss. Vi spritar händerna noga och ber besökare göra det innan de hälsar på Oscar. Vi hade sagt åt alla dopgäster att om de var förkylda var de tvungna att stanna hemma - men alla gäster var friska och krya.Det är ju inte bara svininfluensan man vill undvika utan även RS-viruset som ju kan ta död på spädbarn men yttra sig som en vanlig förkylning på vuxna. Jag tyckte det var såå oansvarigt av henne hon skulle ju båda hålla Oscar och peta honom i ansiktet, men vad kunde vi göra? Vi genomförde dopet.Dopet var jättevackert och fint, en av Oscars faddrar läste evangeliet om Jesus och barnen. Oscars pappa läste en bön. Jag berättade vilka namn vi valt. Min gudson som nu blivit ganska stor och går i 6:an fick hälla upp vattnet i den vackra dopfunten av färgat glas. ( Mitt i den var en skulpterad fisk)Så sjöng vi Måne och Sol och Du vet väl om att du är värdefull( den senare hade vi ju även på vårt bröllop) Oscar gillade inte att få kallt vatten på huvudet och skrek tills han fick komma i min famn. Han hade så fin dopklänning med mörkblåa breda band. Ljusblått är inget för våran kille Efter dopet gick vi den lilla biten till Gustaf Adolfsgården där vi bjöd på välkomstbubbel, två sorters smörgåstårta , kaffe och kanelbullar och jitterbugg och vita prins(ess)tårtor i vitt med Oscars namn på.Han fick så mycket fina presenter allt från Muminmuggar, tallrikar, bestick till böcker, dopminnen som var graverade och massor av pengar. Efter flera timmars doplunch/kaffe städade vi ur lokalen och packade in allt i bilen. Våra bästa vänner som också är faddrar till Oscar kom från Finland över dagen med sina tre barn. I övrigt var det bara Oscars farmor, farfar, mormor med sambo, morfar med särbo, farbror med sambo och moster med sin fästman.Vi hade tänkt ha ett stort dop med alla våra vänner och övriga släkten men insåg att vi inte orkade det är jobbigt att ordna kalas även om det är roligt. Det fanns inga krafter kvar för oss att ordna en jättefest som det ju skulle bli om vi bjöd alla våra vänner med barn nu var vi 18 stycken . Hade vi bjudit våra närmaste vänner och släktingar så hade vi blivit ca 50 vuxna och 15 barn. Det är stor skillnad. Så till alla som blev ledsna, sura eller besvikna över att inte få komma kan jag bara säga - vi var tvungna att sätta vår hälsa och våra behov främst denna gång. Men det blir fler fester och fler kalas framöver när vi är piggare. Som ni vet brukar vi ju faktiskt bjuda in till fest rätt ofta…

Nu ska detaljerna fixas 2009-10-02

Snart är det dop, det där lilla för bara familjen ni vet.Ändå är det tusen detaljer att fixa. Tårtor är beställda och bubbel inköpt. Men vi måste skriva ut blad att ha på dopet de ligger i datorn men färdiga njäe...Putsa skor, stryka skjortor och klänning, fixa strumpbyxor. Slå in paket, forsla allt till lokalen och städa hemma.Dax att börja nu tror jag

Dax för PureLan 2009-10-01

Har ju pumpat nu i fyra månader. Alla har frågat om det inte gör ont, men näe det har det inte gjort. Förrän nu.Det började för ett par dagar sedan och igårkväll upptäckte jag att jag hade fått sår runt ena bröstvårtan. Jag provade smörja med bröstmjölk men det hjälpte inte. Så idag åkte PureLan-en fram igen. Fick tips om den när Oscar var 3 dagar och han sugit sönder ena bröstvårtan. Får se om det hjälper nu. Får försöka handmjölka det bröstet nu - hoppas det funkar.

Jag är så glad att ha en underbar man 2009-10-01

Ibland är det motigt men alltid finns han där.I morse var jag totalt slut efter en natt då jag vaknat av Oscars småljud han har för sig. Jag grät av trötthet och fattade inte hur jag skulle klara dagen. Som tur var fick jag sova 1,5 timme till när O somnade om efter maten. O var på ett strålande humör hela dagen vilket höjde mitt humör ett snäpp. Vi sjöng och lekte. Och så två timmar tidigare än väntat hördes en nyckel i låset. Min fantastiska man hade gått tidigare just för att jag haft en jobbig natt och han ville avlösa mig. Då kom en lyckotår i ögonvrån.Han hade köpt en tidning och en liten present till mig. SÅ jag satte mig och pumpade 40 minuter innan jag smög in i sovrummet och lade mig under tjocka duntäcket och läste tidning tills O vaknade för mat-Då fick jag sovrummet för mig själv och läste en stund till och sen somnade jag. Jag sov så djupt och skönt i kanske 30-40 minuter. När jag kom upp hade maken dukat bordet och gjort mat, min favoritmat för tillfället( köttbullar, potatis, sås och lingon) och tänt ljus. DÅ infann sig en lyckokänsla och när jag möttes av ett jollrande leende från Oscar tänkte jag bara: Åh vad livet är härligt!!!

Ingen kan förstå 2009-09-30

Ingen kan förstå hur det är att först vara sjuk hela graviditeten och knappt ha någon kontakt med omvärlden. Ingen kan förstå hur lång tid det tar att återfå konditionen efter 9 månaders sängläge. Ingen kan förstå hur extra trött man blir och hur länge man känner av ett kejsarsnitt. Ingen kan förstå hur tungt det är att få mjölkstockning, tandinfektion och skyhögt blodtryck och sedan problem med gallstensanfall utan att ha hunnit återhämta sig. Ingen kan förstå hur kämpigt det är att därutöver lägga 3-4 timmar om dagen på att pumpa ur mjölk ur brösten så att lillpojken får den viktiga näringen även om han måste ha ersättning som huvudmål då mjölken inte räcker till. Ingen kan förstå hur trött och slut jag är. Ingen kan förstå hur tungt det är att inte ens komma ut på promenad varje dag, ingen kan förstå hur tungt det är att inte få avlastning före 18.00 på kvällen för mig. För trots att jag är helt slut och sover för lite så ser jag till att hela tiden vara glad med min lilla pojke och sjunga och leka med honom så fort han är vaken- han ska inte behöva lida för att jag är ett vrak.Ingen kan förstå, ingen vill förstå och ingen verkar bry sig heller.

Första tanden syns på vår lilla gnagare 2009-09-29

Oscar har dregglat på ett bra tag nu och igår såg vi den första vita pricken...verkar som en hörntand i underkäken blir första tanden...vi har misstänkt att det är en hörntand på väg så som han gnagt på nappen och trycker in våra fingrar i sin mun och gnager på så fort han får en chans..hoppas det inte betyder att han håller på fel lag ...AIK är något som inte existerar i vår familj.

Oscars första barnvakt 2009-09-28

Medan jag var på vårdcentralen idag så var Oscars moster barnvakt. De gick jättebra även om han mot slutet var lite ledsen och övertrött. Han hade gråtit lite men moster sjöng och tröstade. Den barnvakten anlitar vi fler gånger 65 minuter var jag borta - men vem vet det kanske kändes som en hel dag för Oscar eller så kändes det som en minut.

Idag fick man vara nåldyna igen 2009-09-28

Ja jag fick ju springa så mycket på provtagningen under graviditeten och ta alla möjliga prover så till slut tyckte man inte det var något. Men idag var jag till vårdcentralen som ligger på perfekt avstånd hemifrån. Min hälsa har ju krånglat och nu fick jag en remiss för vidare undersökning + att det skulle tas prover. Jag förvarnade, som jag alltid gör, att jag är svårstucken. Första tanten stack bara en gång sen kallade hon in den andra tanten. Andra tanten stack en gång i ena armen bytte sen till andra armen och testade med värme på. Stack två gånger i den armen. Sen tog hon till slut en babynål, som jag också bett om från början och stack mig i handen. Det gör ju mycket ondare men det funkade..skönt. Sen gick jag snabbt hem till Oscar och hans moster

Moster på besök 2009-09-25

Oscars moster är i Sverige och har nu sovit hos oss två nätter. Det är mysigt. Igår fick hon följa med oss till tandläkaren och idag gick vi på promenad och shoppingtur till fältöversten. Handlade pyamas och några basplagg till Oscar. Även Oscars pappa hade shoppat kläder till Oscar idag: en supergullig body med barbamama på och en body att ha på KENT-konsert.

Tandtroll?

Igår var hela familjen iväg till tandläkaren. J var okej i munnen. Det var värre med mig, såklart. Ett hål att laga och så en hel del tandsten som ska bort men det värsta av allt...en visdomstand som måste tas bort...jag dör. Det är allt jag har att säga och det är vad jag känner jag dör. 5000 kronor kommer hela tandkalaset att kosta också. Jag och min plånbok dör.

Prästen påminde om en C-vitamin brustablett 2009-09-22

Idag kom J hem tidigare från jobbet och vi åkte till församlingshemmet och träffade den präst som ska döpa Oscar. Hon var en vitamininjektion utan dess like och lite smågalen på ett positivt sätt. Vi bestämde psalmer och gick igenom ordningen. Tror det kommer bli en jättebra och fin tillställning även om den blir liten. TILLÄGG 4 oktober 2009:Jag trodde C-vitamin höll förkylningar borta men ICKE -prästen var genomförkyld - nu hoppas vi att hon inte smittade vår son med något elakt RS-virus eller så...

6 timmar utan mamma - rekord 2009-09-22

På fredagen var Oscar ensam med sin Pappa i 6 timmar för första gången.Det gick jättebra. Jag var på en sorglig tillställning med mycket vacker musik och efterföljande middag. Oscar var så glad när jag kom hem igen. Finlandsvistelsen innebar många nya människor för Oscar men även gamla godingar.Han träffade mormor,moster och sina blivande faddrar och deras barn, mammas morbröder, mammas kusiner mfl. På lördagsnatten blev jag riktigt sjuk och hade våldsamma smärtor i ryggen och kräktes upprepade gånger (antagligen ett gallstensanfall ) och det innebar att Oscar fick vara ensam med pappa även på söndagen medan mamma besökte läkare i Åbo. Vi skulle åkt hem på söndagmorgon men sjukvårdsrådgivningen tyckte att jag måste uppsöka läkare innan vi åkte hem. Alla blev lite chockade och oroliga för mig. Min mamma och en underbar vän följde med till läkaren. Tur det för jag kan ju inte finska och läkaren kunde inte jättebra svenska precis...men jag fick en pillerburk. På måndagmorgon gjorde Oscars familj sällskap med moster och mormor till Sverige igen.

Från mage till rygg i lyxhytt 2009-09-22

Torsdag 17 september var det tidig väckning (04.00) och uppstigning och packning för att åka till Finland för andra gången för Oscar. Förra resan testade vi Silja Line och denna gång blev det Viking Line. Vi hade lyxhytt för att få dubbelsäng och kylskåp. Det blir så mycket lättare med alla flaskor med ersättning när man har kylskåp. Denna gång hade vi också tänkt på att ta med vattenkokaren till hytten. Så vi slapp hämta kokat vatten i Cafeterian utan kunde sköta allt i hytten. Vi låg på sängen alla tre och Oscar låg på mage och kämpade. Vips så vände han sig från mage till rygg och blev jättelycklig. Vi vände tillbaka honom och han vände sig fyra ggr till. Han hade ingen hjälp av sängen då modellen var hård och inte sviktade av tyngden. Så han behövde en lyxigare tillvaro för att vända sig från mage till rygg för första gången. Undra om han kommer sitta upp, ta sina första steg osv i lyxiga miljöer...

Dax att byta nappar till flaskan 2009-09-16

Vi har tyckt att han är mer livlig när han matas och verkar tycka det är jobbigt och behöver pauser för han blir så frustrerad det påminner precis om när jag ammade och det inte kom tillräckligt och han spände sig som en fiolsträng. Då slog det oss " ahaa kan det vara så att han behöver nappar med större hål" Det är visst vid tre månader det rekommenderas också...Ikväll testar vi TILLÄGGSKOMMENTAR 22.09-09Ja det var det som behövdes! Nu går matningen mycket smidigare igen och han verkar få i sig mindre luft.

Sömnskräck 2009-09-16

Vår lillpojk har några dagar nu fått skräck för att somna i sängen han har. Särskilt på kvällen han skriker och skriker tills man lyfter upp honom så första kvällen somnade han brevid mig i vår säng, och två kvällar har han nu somnat i våra famnar. Vi får se hur detta slutar. På dagarna går det mycket bättre att somna.

Stadig i nacken och bubbelspott 2009-06-16

Lilla Oscar är nu även hemma och inte bara på BVC jättestark i nacken. När man lägger honom på skötbordet på mage lyfter han huvudet högt och kikar sig omkring. Idag låg han även på golvet och kikade sig omkring och man såg hur han ville ta sig framåt och han höll nästan på att vända sig över från mage till rygg. Mest gillar han att stå upp i famnen eller på skötbordet då skiner hela ansiktet upp som en sol på honom. Något annat han har börjat med är att göra bubblor av spott som rinner ur mungipan titt som tätt.

Rädsla för rumptermometer 2009-09-13

Jag har alltid tyckt det låter så obehagligt att ta tempen i rumpan. På bebisar rekommenderas det ju att man gör just det och inte använder örontermometer. Och vi köpte tidigt en termometer och vaselin men jag har inte vågat ta tempen på lillkillen. Jag har trott att det är svårt och att man får trycka hårt för att lyckas och att det ska göra ont på honom. Men det gick hur enkelt och lätt som helst!! Jag blev så förvånad över hur simpelt det var. Han reagerade inte ens utan fortsatte jollra. Han hade ingen feber heller.

Pensionärer på besök och uppskattad babysitter 2009-09-13

Igår kom Oscars farmor och farfar på besök till storstan.Oscar var lite reserverad först när han kom i farmors famn men efter en stund slappnade han av och log. Vi bjöds på kyckling och olivpaj som är jättegod! Efter det tog vi en promenad till Fältöversten och hem igen. Lilla O sov skönt i vagnen. Sen var det dax för kaffe och marängtårta med mandariner. Vi firade O:s pappa och att farmor gått i pension:) En stund fick vår kille sitta i babysittern och det verkade riktigt roligt en stund...men bara en stund.På kvällen åkte pensionärerna iväg på kryssning och vi satt hemma framför tv:n.

Grattis gammelfarmor 2009-09-11

Idag fyller Oscars gammelfarmor år - hon är nog inte medveten om det själv men GRATTIS FAMMO!!!

Besök av farmor och farfar 2009-09-11

I morgon får lilla O besök av sin fammo och faffa - det ser han framemot. Vi ska fira lilla O:s pappas födelsedag. De har med sig både kycklingpaj och hemgjord tårta-supergulligt ju!

Barnvagnspromenad på Östermalm 2009-09-11

Ja idag gick vi iväg på en halvlång promenad och jag orkade hålla normal fart nästan hela vägen. Lilla O somnade så fort vi kom ut ur porten. Härligt promenadväder var det. Plötsligt råkade jag se mig själv i ett skyltfönster och insåg att jag är ett Mammavrak...blek och fortfarande graviditetspluffsig( har på 3 månader tappat 15kg men har ca 5-6 kg kvar innan graviditetskilona är borta men sen hade jag iaf 10kg för mycket från början så 15-20 kg till skulle vara skönt) och risigt hår uppslängt i en tofs, och inte då på ett snyggslarvigt sätt utan på ett riktigt mammautanspegelsätt, omoderna kläder och totalt osminkad.Alla mammor jag mötte var piffade från topp till tå och såg ut som de snott en barnvagn någonstans inte minsta spår av graviditet eller krämpor...fattar inte hur de hinner...för mig är valet att antingen sminka mig och duscha och fixa hår eller gå ut på promenad...folk stirrade verkligen...men skit i det-det syns i allafall att jag fått barn och inte snott vagnen någonstans:)

Nåldynan Oscar höll huvudet högt 2009-09-09

Stackars stackars min lilla plutt...TVÅ sprutor fick han idag. Han var så glad idag när vi vandrade iväg till BVC. Det blev en jättelång promenad för att vara i mina mått då, jag som haft konditionen nere på minus 20 och nu kanske nått upp till 0-strecket, 4 kilometer tur och retur. Blåsor under fötterna och helt stel menmen...I allafall var han så glad och när vi kom fram och satt i väntrummet tittade han storögt på de andra barnen...och inne hos BVC-tanten visade han stolt hur han kunde lyfta huvudet högt när han låg på mage- så högt har han aldrig lyft det hemma men han har fattat att man ska visa vad man kan hos henne Han jollrade glatt till mobilen ovanför skötbordet och han pratade med tanten. SÅ mättes han och vägdes och var så duktig. Sen var det dags för vaccination...och han fick ligga på skötbordet och vi skulle inte gulla eller le mot honom..Då brast det för mig...nää det här klarar inte jag kände jag. SÅ jag fick sätta mig utanför och höra Oscar storgråta och sen komma in och hjälpa till och trösta. J var med honom och höll fast hans armar...så stack tanten han i benet och sen vände de honom och stack i andra benet och sen fick han komma upp och tröstas i famnen. En liten stund senare skrattade han igen...får se om det blir feber eller nån annan reaktion...72 timmar efter kan det komma Jag tänkte på en sak..har han fått en liten släng av polio,kikhosta,stelkramp,difteri,och H-influensa insprutad i sig nu? Allt på en gång? LÄSKIGT...åh min lillalilla plutt vad jag tycker synd om honom Om två månader är det dax för nästa sprutor..uschusch...Antagligen tycker jag det är värre med sprutor än vad han gör...jag vet...

Lilla O i Linköping i helgen 2009-09-08

Bröllop i Linköpingstrakten stod på agendan. så tidig lördagsmorgon packade vi bilen och drog iväg. Allt gick bra så länge bilen rullade men så fort vi stannade blev han ledsen. Lite stressade fick vi slänga i oss en hamburgare innan vi fortsatte resan. Det blev inte bröllop för lilla O och mig men för pappsen. Vi väntade snällt på hotellrummet och det gick riktigt bra. På söndagen sa vi till om extra sen utcheckning och sov lite extra. Sen åkte vi hem till min barndomskompis och hennes man och käkade Brunch med smoothies och allt möjligt gott och så fick vi se deras nya radhus med den perfekta trädgården. SÅ mysigt-sen var det bilresa hem igen-sista biten grät vår lilla prins av hunger stackarn men 10 minuter senare var vi hemma och han fick mat och somnade sen skönt igen.

Missade första föräldragruppsmötet 2009-09-08

Vi skulle vart iväg idag men vi orkade inte. Både jag och lillkillen var riktigt trötta och drog oss länge i morse. Tror det hade vart intressant men det kanske var lika bra i dessa influensatider ;)

Dopklänningen levererades idag!!! 2009-09-08

Vad förvånade vi blev! Men glada också förstås!!!!Vi hade ju hittat en jättefin klänning på nätet och beställt och betalat den men sen fick vi någon dag senare ett mail om att pengarna återförts till kontot och varan var slut. Sen igår fick vi ett mail där det stod att vår beställning behandlades och idag fick vi ett brev med den jättefina dopklänningen. Jag är såå nöjd!!! Hade inte orkat ge mig ut på jakt efter dopklänning igen!

Heja handsprit friskt humör! 2009-09-05

Jag har länge gillat handsprit! I kräksjuketider använde jag den flitigt på jobbet. En flaska i handväskan har alltid hängt med - bra att ha liksom när man gått på stan en hel dag och sen ska äta innan man åker hem, eller om man tagit i något äckligt på tunnelbanan. Visste ni förresten att influensabakterier lever kvar på tunnelbanehandtag osv mellan 15-20 minuter efter att någon hållt där...äckligt.I allafall blev jag så glad idag när vi tankade. Bilen framför oss med en mor och dotter i "nyss-tagit-körkort-ålder" tankades av båda. Antagligen skulle mamma lära dotter. Nåväl när de sätter sig i bilen ser jag hur dottern, som kör, tar upp en liten flaska kladdar något i handen och gnuggar noga minst 20 sekunder och sedan lutar sig bak till mamman i baksätet och häller lite i mammans händer som gnuggar in det minst 20 sekunder. Sen startar de bilen och åker. Spritade och bakteriefria.Jag ville göra vågen!! Så härligt att folk äntligen blir lite renliga av sig. Hoppas det håller i sig efter svininfluensan så kanske vi slipper resistenta bakterier på spädbarnsavdelningar framöver. HEJA HANDSPRITEN! Känns även skönt att vi bunkrade handsprit innan den tog helt slut!

Hotellmys 2009-09-05

Sitter just nu på ett hotellrum och har bullat upp kuddar bakom ryggen. Lilla O sover brevid mig på dubbelsängen. Hotellrummets skrivbord har vi gjort om till skötbord. Jag har Ramlösa, gott och blandat påse och en påse kanelbullar.En platt-tv på väggen och datorn i knät och myser. Nästan som hemma men ändå på hotell Vi myser i lugn och ro medans andra roar sig på bröllop.

Barnvagnsterrorist-2009-09-04

Till alla er som HATAR barnvagnar:Innan jag fick barn själv så ogillade jag vissa barnvagnsförare dessa var:1, de som körde på mina hälar2, de som pressade in barnvagnar på inte avsedda ställen i bussar3, de mammor som bara körde rakt på och inte gjorde en tillstymmelse till att vika lite åt sidan utan lät fotgängare hoppa åt sidan.4, de mammor som går i bredd med 3-4 barnvagnar och tvingar ut andra fotgängare i gatan.Jag vek alltid undan, hjälpte på och av på bussar, höll upp dörrar för dessa barnvagnsterrorister. Jag lovade mig själv att aldrig bli sådan. Så i tre månader har jag flyttat mig och min vagn åt sidan så andra kommer förbi, bytt sida så de med tunga matkassar kunnat gå kvar där de går. Jag har trots trötthet och mediciner visat enormt mycket hänsyn. Men nu SKITER jag i det. Flera ggr har liknande händelser som den jag var med om igår inträffat och igår var det droppen. Igår på kvällspromenaden då vi flanerade lugnt fick vi möte av en 40+ mamma med sin tioåring- de gick i bredd och jag och min man också. Mannen går ner på gatan så de ska kunna passera brevid vagnen. Men vad gör kärringen och hennes unge. Jo de stannar och står still fortfarande i bredd och väntar på att jag ska flytta mig så de kan fortsätta gå i bredd. De tvingar på det sättet mig att köra ner halva vagnen på gatan för att komma förbi dem...när jag är precis brevid dem säger jag " Vad bra att det var jag som fick flytta på mig" Hormonerna rusade och jag hade lust att klubba ner dem båda två.Alltså kan man inte visa lite ömsesidig hänsyn borde inte kärringen ha förstått att hon kunde underlätta genom att inte gå i bredd med sonen just vid mötet, fattar hon inte att en vagn är lite otympligare än två pinnar till ben, kanske kan man vara lite vänlig mot en trött och sliten mamma med barnvagn som håller så långt ut åt kanten det bara går och inte tvinga henne ner på gatan.Så nu förstår jag vart alla nonchalanta barnvagnsförare kommer ifrån. Jag e så trött på att visa hänsyn och inte få det tillbaka. Så hädanefter får ni se upp därute när jag kommer körande. Jag viker inte undan en tum i fortsättningen. Ni har förvandlat mig till barnvagnsterrorist, så skyll er själva när jag kör över era tår och låter er klampa i lerpölar.

Mjölk ger starka ben 2009-09-03

Minns ni den reklamslogan som löd som rubriken, tror året var 1989. Den här veckan kan vi skriva under på att det stämmer även på bröstmjölk - vår lilla prins har upptäckt styrkan i sina ben. Jag höll honom vänd mot mig i knät under hans armar och lät fötterna vila mot mina lår när jag satt i fåtöljen och han tryckte i från och såg lite fundersam ut och satte sig snabbt på rumpan, jag lyfte upp honom igen till stående och han tryckte emot och denna gång log han försiktigt, tredje gången sprack hans ansikte upp i ett stort skratt och han nästan kiknade av skratt. Sååå otroligt söt när han upptäckte styrkan i benen. När pappa kom hem från jobbet blev det en liten uppvisning igen. Idag har han orkat stå längre innan han sätter sig ner igen och när han suttit en stund så gräver han med tårna i låret på mig som att visa att han vill upp och stå igen. Bröstmjölk ger starka ben.

Sorgliga moln på min himmel 2009-09-03

På eftermiddagen drog det stora sorgliga men väntade molnet då in på min himmel. Slut på ett lidande men början på en sorg. "Kom trösta mig en smula för nu är jag ganska trött"

Äntligen en klänning till killen 2009-09-01

Äntligen är dopklänningen beställd! Till slut hittade vi en som såg ut som vi ville och kostade under 1000:-Men nu får vi se om den motsvarar bilden eller om den ens dyker upp. Lite läskigt att köpa på internet...Mörkblått band ska det vara -det är så fint tycker jag! Oftast har ju killar ljusblått band men jag gillar mörkblått mer och det är inte lika vanligt.Jag var in och kikade på dopet.nu och kortirocken.com det fanns fina dopklänningar på båda sidor. Vi valde den finaste!

Mitt älskade bubbeltroll 2009-09-01

Som han bubblar på ibland-idag har han både babblat och bubblat som om han hade massa viktiga saker att berätta och när jag svarar lägger han huvet lite blygt på sne och kikar lite charmerande från sidan och bränner av ett stort leende. Han är så söt så man kan äta upp honom. När man tittar bort en stund för att ta en tugga mat eller så så ropar han till och vill ha uppmärksamhet igen. I bland pladdrar han på så salivet bubblar och stänker om honom.Idag har han velat ha mat lite tätare än vanligt så nu kanske han växer så det knakar eller något sånt. Jag har verkligen svårt att lämna honom i ett annat rum när han är vaken eller att göra andra saker så det blir inte mycket gjort på dagarna. Jag är glad de dagar jag hinner ta på mig BH och dra en borste genom håret Ska bli skönt sen när man slutar pumpa då har man kanske lite mer tid i allafall - men jag tänker inte sluta än.

Nu är hösten här med sitt vemod 2009-08-31

Höstvisa
Vägen hem var mycket lång och ingen har jag mött, nu blir kvällarna kyliga och sena. Kom trösta mej en smula, för nu är jag ganska trött, och med ens så förfärligt allena. Jag märkte aldrig förut, att mörkret är så stort, går och tänker på allt det där man borde. Det är så mycket saker jag skulle sagt och gjort, och det är så väldigt lite jag gjorde. Skynda dej älskade, skynda att älska, dagarna mörknar minut för minut. Tänd våra ljus, det är nära till natten, snart är den blommande sommaren slut. Jag letar efter nånting som vi kanske glömde bort och som du kunde hjälpa mej att finna. En sommar går förbi, den är alltid lika kort, den är drömmen om det man kunnat vinna. Du kommer kanske nångång, förr'n skymningen blir blå innan ängarna är torra och tomma. Kanske hitta vi varann, kanske hittar vi då på något sätt att få allting att blomma. Skynda dej älskade, skynda att älska... Nu blåser storm därute och stänger sommarns dörr, det är för sent för att undra och leta. Jag älskar kanske mindre än vad jag gjorde förr men mer än du nånsin får veta. Nu ser vi alla fyrar kring höstens långa kust och hör vågorna villsamma vandra. En enda sak är viktig och det är hjärtats lust och att få vara samman med varandra. Skynda dej älskade, skynda att älska...
¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨ Text: Tove Jansson

Snuttefilten 2009-08-30

Vår lilla gulle har börjat knöla ihop den mjuka tunna filten vi lagt på honom som täcke. Flera ggr har den hamnat uppe vid sidan av hans huvud och han borrar in ansiktet i den och somnar. Så nu har vi börjat lägga den där från början och han myser verkligen och gosar en stund innan han somnar. Kanske är det dumt att uppmuntra en sån vana men han verkar ju tycka det är så gosigt och tryggt.

Lilla härmapan pratar redan 2009-08-27

Man märker att han försöker härma vissa ord man säger nu-helt otroligt egentligen men den senaste veckan har han haft mycket ljud som låter guu guu. Så då sa jag på skoj : Kan du säga gurka, säg gurka och då sa han "guka" så han är nog smålänning eftersom han tappar r:et Häromdagen upptäckte han en bild på en igelkott på väggen brevid skötbordet och jag sa "ser du igelkotten, pratar du med igelkotten" och då sa han "kottkott" men bara en gång och sedan har det inte lyckats igen men nu kallar jag igelkotten för kottkott Men han kanske egentligen försökte säga gottgottigottgott som de gör i Carlshamns-reklamen.Gurka säger han däremot lite nu och då och jag som drömde att första ordet skulle vara nyponsoppa

Nu har han sitt namn men ingen klänning2009-08-25

Idag har vi skickat in namnpappret till Skatteverket. Vi hade till 3 september på oss så vi var ju verkligen ute i god tid Det blev Oscar, vi har ju smakat på det rätt länge och bestämde oss till slut.Vår lilla gosse är världens sötaste lilla Oscar!Idag ringde dopprästen och vi fick boka en tid för samtal inför dopet. Måste beställa dopklänning också men har inte hittat en sådan enkel som vi vill ha

Utveckling och mormor i blåbärsskogen

Han har fortfarande inte vänt sig men kämpar på i sängen ordentligt så han hamnar på sida men än verkar han inte ha förstått att huvudet måste med också :) Igår hade han nog sin första besvärliga dag- han grät när han vaknade och grät när han somnade och sov bara korta stunder.Och gallskrek. Han somnade/tystnade bara i min famn. Jag var så utmattad så jag bara grät och snorade när J kom hem. Kanske är det ett utvecklingssprång det sker tydligen ett vid 12 veckor. I natt gick det 7 timmar mellan matningarna igen. Idag har han varit glad hela dagen och jollrat och pratat och det har varit sååå skönt. Gårdagen var fruktansvärd!I lördags kom mormor på besök och hade med sig blåbärspaj som hon bakat tidigare på morgonen på egenplockade bär, vi fick också en flaska svartvinbärssaft från egna bär, nyupptagen potatis, och en burk hemmagjord drottningsylt och en mumsig kantarellstuvning. Kantarellstuvningen fick jag ha för mig själv och den var såå god. Mormor gullade och matade lillkillen och njöt av att få vara nära honom. Det var skönt eftersom J var på svensexa så fick jag avlastning -jag blir ju så trött av antibiotika. TACK MORMOR!

Vår första egna barnvagnspromenad 2009-08-25

Ja idag blev det av. Jag trotsade mina krämpor och tröttheten och så gav vi oss iväg. Vi tog vägen genom garaget för att slippa kryssa mellan gatustenar och byggmaterial utanför porten. Solen strålade och vi traskade iväg. Jag blev riktigt svettig Det blev bara en 20 minuters promenad men man måste ju börja någonstans - så det blev lilla rundan. (vi har ju promenerat nästan varje dag men aldrig ensamma)

Minidop-2009-08-21

Nu har vi till slut bestämt att det blir ett litet minidop.Liten kyrka, liten lokal och vi och lillkillen och hans farmor och farfar och farbror med sambo och mormor och porslinsmorfar och morfar och plastmormor och moster och onkel. Dessutom kommer våra bästa vänner som ska vara faddrar. Så vi blir femton stycken. Anledningarna:1. Jag är inte tillräckligt återhämtad från hyperemesisen för att ha stort kalas. Om vi skulle bjuda alla kompisar och mer släkt blir det ca 50 personer.2. Lokalen rymmer inte så många.3. FÖRSAMLINGEN HAR EN CATERING SOM ÄR VRÅLDYR och man får inte ta med egen mat.4. med ca 15-20 barn i dagisålder och vår lillkille så känns det som man drar på sig massa onödiga baciller i dessa svininfluensatider.5. Vi har fått besked om att två nära släktingar är inne på sluttampen av sina liv och känner därför inte för att fira stort när vi har sorg i hjärtat.MEN ISTÄLLET SKA VI HA STOOOR NAMNCERMONI I SAMBAND MED HANS 1ÅRS KALAS I JUNI NÄSTA ÅR OCH BJUDA ALLA Längtar redan till dess!

Visdomstand som bråkar 2009-08-21

...stackars mig och stackars alla barn om det är så här ont de har när tänderna kommer upp. Har haft molvärk i några dagar men i dag slog det till ordentligt. Det gjorde så ont så jag inte visste vart jag skulle ta vägen...det blev ett besök på akuten där de sköljde och slipade en tand och så fick jag massor av piller med mig hem både smärtstillande och antibiotika och så ska jag skölja tanden i en vecka. Hej och hå snart är jag ett vandrande apotek...